ÅH ! Nu ska allt jävlas. Nu går allt åt helvette. Någon vill Lina illa såhär på fredagskvällen när tristessen slår in samtidigt.
Pappa är på nån firmafest eller vad man kallar det och jag är ensam hemma med mamma. Har jag sagt att jag är ensambarn ? Inte ens en hund finns i hushållet. Men vi har en katt.. som aldrig är hemma. Så vem är det som råkar ut nu när mamma känner sig översocial? Jo , jag. Som inte alls är på humör. Inte ett dugg.
Hon förstår inte att jag vill vara ifred såhär på fredagskvällen efter en lång , tröttsam vecka. Hon förstår inte ens när jag bäddat ned mig i sängen för att ta mig en tupplur. När jag krypit långt in under täcket och lagt mig tillrätta. Nej då ska hon komma in hundra gånger och berätta någonting väldigt ointressant. Eller ointressant och ointressant, men det kan åtminstone vänta tills jag vaknat igen. Men icke!

Nu börjar ju även mitt internet att haka upp sig också. Som jag planerat att sysselsätta mig med resten av kvällen. Men jag håller mig lugn, för annars kommer jag inte att ha någon dator kvar alls.

Nu hörde jag att far kom hem, så antingen får jag vara ifred eller så kommer båda in och vill umgås.