Det tar sig

Jag börjar komma igång med rutinerna nu. Ok , jag hoppade över träningen idag, men det var bara en engångsförteelse. Ska inte hända igen.
Hursomhelst så hann jag och Emma klart med manuset, så pass att vi slutade en timme tidigare. Då bar det av ned på stan där Emma ville sätta sprätt sin lön. Men som vanligt så hittar man ingenting när man har resurserna.

Under besöket på McDonalds så var jag så nära på att få en stor järn grej i skallen. De höll på att laga hissen och helt plötsligt ser jag något komma farande i ögonvrån och så BANG !. En dm till och jag hade krypit på golvet. Men så kom jag att fundera på vad man skulle göra om man fick den i skallen. Jag menar tex när man ramlar på stan så är man ju ögonblickligen uppe igen och låtsas som att ingenting har hänt fast det känns som att man slagit av lårbenshalsen. Hade man ställt sig upp halvt medvetslös och försökt övertyga de andra att det är alla tiders, att man aldrig mått bättre ? Sån är jag iallafall.
En grej irriterade jag mig något otroligt på. De som jobbade med hissen sa inte ens Oj eller något liknande när den föll, utan ställde bara upp den igen som att inget hade hänt. Ok, inget hände, men om någon hade fått den i huvudet så hade det ju fått väldiga konsekvenser. Tänk om barnet till kvinnan som stod bredvid mig hade stått där , då hade ju grabben varit riktigt illa ute.
Hon, kvinnan, sa dessutom åt dem att hon hade fått den på sig. De svarade: Fick du ?!. Och sedan fortsatte de med arbetet. Inget ursäkta. Väldigt provocerande.

Hursomhelst, jag har också varit duktig idag för att jag tog mig en promenad med Natha och för att jag redan nu är trött och redo för sängen.
Så godnatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0